Idag hade jag en lunchdate med Ebba.
Åkte in till stan och sprang iväg till det matställe hon föreslagit och som jag tidigare känt som restaurangen "med den otäcka personalen och med de brända biffarna". För ett par år sen när jag var där blev det en helt vansinnig historia med vegetarisk mat som kom in överöst med köttig sås. När jag, vegetarianen, påpekade detta sköljde man helt enkelt bort såsen och skickade in samma biffar igen.
Det blev diskussioner, ut med maten igen, maten tillbaka - nu vidbränd. Osv. osv. Lunchen då tog 2,5 timme och jag glömmer den aldrig. Inte minst pga otrevlig personal utan ett dugg serviceintresse.
Nu skulle jag alltså dit igen..... Lite tveksam var jag. Men det gick faktiskt vägen!
Nytt namn, ny ägare och ny kock gjorde att maten den här gången var helt OK, och dessutom vegetarisk utan anmärkning. Så man kanske kan fundera på att ta in den där restaurangen i sin repertoar igen.... :-).
Men det finns en annan restaurang här i stan som INTE får en chans till av mig.
Och det är den som serverade en stor ljusgrå kokt spindel (!) överst på riset. Jag trodde det var en dillkrona ända tills den satt längst ut på gaffeln 1 dm från munnen. Då först såg jag!!! Skräckupplevelse. Så det glömmer jag inte. Och dit går jag inte mer.
Ja, jag vet att jag kan överdriva ibland - men det här ÄR faktiskt en sann historia.
Det var avspänt, bra och roligt att prata med Ebba. Skönt vara äkta och sann i möte med andra. Det är då möten är värdefulla!
PS. Biffen på bilden har inget med den här historien att göra. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar